DET SOM TILL vardags kallas coach­n­ing på redak­tion­erna är bara halva job­bet. Ordentlig coach­n­ing är inte att fixa till en text, det är att arbeta långsik­tigt för att göra reportern till en bät­tre skribent.
Man skulle kunna uttrycka det så här: Coach­n­ing hand­lar inte om att granska den färdiga artikeln, utan att granska arbetsme­to­den.
“Coach” bety­der tränare på engel­ska. Ingen fot­boll­stränare nöjer sig med att gå igenom den redan spelade matchen, de har mer långsik­tiga mål.
Det är givetvis vik­tigt som reporter att få sin text läst och kri­tiskt granskad. Men en effek­tiv arbet­sledare går in tidi­gare i processen och coachar under arbetet, inte bara när tex­ten är färdig.
Kon­sten är att ställa bra frå­gor till reportern för att få denne att upp­täcka storyn/nyheten och hur den bäst pre­sen­teras i text. Som skri­vare djupt inne i sin research tap­par man ofta den objek­tiva blicken.
Hörde en gång om en arbet­sledare på en amerikansk tid­ning som hade två fot­su­lor målade på gol­vet vid desken. Där skulle alla repor­trar som kom in från ett jobb ställa sig och berätta vad de hade med sig hem.
Det gäller för coachen att känna sina spelare. Alla arbe­tar på olika sätt, alla ska behand­las indi­vidu­ellt.
Sätt er ner och prata skri­vande i största allmän­het, inte bara när en text har läm­nats.
Kartlägg repor­trarna. Ett förslag till upplägg: snack om rollen — svagheter/styrkor — snabb/långsam — kända prob­lem — analys av arbet­sprocessen — sum­mer­ing — uppföljn­ing.
Boken Coach­ing Writ­ers av Roy Peter Clark och Don Fry är, eller borde åtmin­stone vara, en bibel för den som har till uppgift att coacha repor­trar. Mitt exem­plar är från 1992 men den har säk­ert kom­mit i senare upplagor.
Clark/Fry skriver bland annat om att vara en coach eller bara en som fixar till tex­ter.
Här är något att fun­dera på som arbetsledare:

• Är du en coach eller en fixare?
• En coach utveck­lar reportern — Fixaren får in artikeln i tidningen.
• En coach föl­jer reportern genom hela processen — Fixaren plö­jer tex­ten strax innan deadline.
• En coach byg­ger upp reporterns självförtroende — Fixaren under­gräver den.
• En coach byg­ger på reporterns styrka — Fixaren hit­tar fel.
• En coach före­nar sig med reportern — Fixaren ökar avståndet.
• En coach upp­muntrar risk­ta­gande — Fixaren lutar sig mot konventionen.
• En coach frå­gar och lyssnar — Fixaren pekar med pin­nen.
  Mer coach­n­ingråd följer.