För den som missade SvD Kultur
fredag 8 mars, här är min intervju
med Anabel Hernández.
MEXIKO UPPLEVER en av de mörkaste perioderna i sin moderna historia med en våldsvåg som har kostat mer än 50.000 människor livet.
Den prisbelönade grävande journalisten Anabel Hernández har
kartlagt knarksyndikatens koppling till myndigheterna. Nu tar hon itu med CIA:s roll.
SvD har träffat Mexikos modigaste journalist.
Den 38-årige journalisten Jaime Gonzalez Dominguez drev en webbtidning i en stad nära gränsen till Texas. I måndags publicerades den sista nyheten i Ojinaga Noticias, den om hans egen död.
Jaime sköts till döds på gatan med minst arton gevärsskott när han stod vid ett tacokök. Webbtidningen som skrivit om knarksyndikaten stängdes omedelbart ner. De anställda vågade inte fortsätta.
– Hans namn läggs till den långa listan, säger den mexikanska grävande journalisten Anabel Hernández. På tolv år har etthundra journalister dödats i Mexiko.
Hon slår de hopknipna fingrarna mot bordet och tillägger: — Ingen har blivit dömd för något mord. Ingen!
Mexiko är en av de mest farliga länderna att arbeta i som journalist. De mäktiga knarksyndikaten tvekar inte ett ögonblick att tysta undersökande reportrar.
Anabel Hernández är i Sverige för att tala om sin kamp mot korruptionen i Mexiko.
– Kom ihåg, vi talar om ett ruttet samhälle, säger hon när SvD träffar henne under ett seminarium på Göteborgs universitets mötesplats Jonsereds herrgård.
Anabel Hernández talar engagerat. Fingrarna pekar, kniper, spretar och hennes armar är livliga som hos en teckenspråkstolk.
SEDAN HON började arbeta med boken Los Señores del Narco (Knarklorderna), som kom 2010, lever hon under ständigt dödshot. Men det är inte Mexikos mäktiga knarkkarteller som hotar henne. Det är polisen.
Hernández kartlade en av landets mäktigaste män, chefen för den federala polisen, Genaro Garcia Luna och kunde visa hur denne samarbetade med den mäktigaste knarkkartellen, Sinaloa.
Luna kallade henne för sin värsta fiende.
– Löjligt! De kriminella borde väl vara hans värsta fiende, inte jag. Men de är hans vänner, säger hon med en brännande blick under den svarta luggen.
Hoten var inte tomma. En av hennes poliskällor hörde med egna öron hur Lunas män planerade att döda henne. Sedan dess följer två livvakter henne som beväpnade tvillingskuggor.
– Några dagar innan jag åkte till Sverige blev det mer kritiskt än någonsin, berättar Hernández. Polischefen har slutat men alla korrupta poliser finns kvar. Skillnaden nu är att min mor och mina syskon, som alltid stöttat mig… nu vill de att jag ska sluta skriva.
– Jag är mycket trött. Jag kommer knappt ihåg hur mitt liv var förut.
Anabel Hernández fruktan driver också på henne. Den bekräftar att hon är på den rätta vägen.
HON TALAR mycket om att bryta tystnaden kring Mexikos trauma, korruptionen och våldet.
– Att inte göra något är också ett brott. Jag är del i en generation journalister som vill skapa ett bättre samhälle. Vi har mycket jobb att göra.
Anabel Hernández har själv drabbats av det grova våldet. År 2000 kidnappades och mördades hennes egen far. Polisen ville ha pengar om de skulle undersöka vem mördaren var.
– Men om vi betalat kunde de gripa vem som helst och säga att detta var den skyldige. Därför vet jag inte vem som dödade min far. Det gör ont.
I sin bok har Hernández raserat de styrandes image om att bekämpa drogkartellerna.
– Jag har dokument som visar att president Calderón tog ställning för Sinaloa och bekämpade dess fiender. Alla trodde att presidenten var en hederlig man, nästan en hjälte. Man såg droghandeln bara som något banditer sysslade med. Nu fick de veta att fler var inblandade: regeringen, guvernörer, höga tjänstemän, affärsmän, fotbollsspelare, präster…
Alla nämns med namn i boken.
Sedan nyår heter Mexikos president Enrique Peña Nieto. Calderón håller föreläsningar på Harvard.
Ledare för det största knarksydikatet Sinaloa är Joaquin “El Chapo” Guzmán som finns med på tidskriften Forbes lista över världens rikaste män.
– Jag har undersökt honom i sju år. Han är en primitiv människa som knappt kan skriva och läsa men han har mäktiga kontakter, säger Hernández.
– Ingen vill döda El Chapo, inte USA heller. Detta är mitt nya projekt. Jag har hittat dokument från amerikanska domstolar som visar att även CIA skyddar Sinaloa. Men varför? Det är min stora fråga. USA är en del i Mexikos problem.
En av myndigheternas taktik har varit att döda eller fängsla de stora bossarna. Detta har skapat stor oreda och lett till ännu mera våld.
– Efter att president Calderón startat sitt “krig mot narkotikan” har vi fått hundra mindre kriminella organisationer som är oberoende från de stora kartellerna. Problemen har blivit större under hans sex år vid makten, säger Anabel Hernández.
Hur Mexikos trauma ska sluta vet hon inte.
– Folket är de enda som kan förändra Mexikos djupa korruptionskultur. Det är ingen dröm, det är enda vägen att gå.
Därför fortsätter Anabel Hernández att sätta spaden rakt ner i minfältet som är hennes hemland.
FAKTA
Namn: Anabel Hernández
Född: 1971
Familj: Två barn
Bor: Mexico City
Journalist sedan: 1993
Jobbar för: Magasinet Processo och tidningen Reforma.
Aktuell bok: Los Señores del Narco (kommer snart på engelska, The Drug Lords).
Pris: The Golden Pen of Freedom Award 2012 (World Association of Newspapers, WAN) för hennes personliga mod och hennes insatser för pressfriheten.