VAD NI INTE får i www.ateljelenken är tekniktips (ni skulle bara veta hur många timmar jag lagt ner på att över huvud taget få igång den här bloggen). Däremot kan jag erbjuda nördiga skrivtips av alla de slag.
Som komplement kan jag rekommendera den nya mycket matnyttiga bloggen Journalisttips ”Världens nördigaste reporterblogg”. Det är SVT-reportrarna Backa Elias Bondpä och Mikael Pettersson som startat den.
Här är ytterligare ett par bloggar: Mediamänniskan och Datajournalistik.
Category Archives: SPRÅKBRÅK
SPRÅKBRÅK: En skrivcoach i fickan
KÖRT FAST? Hittar inte vinkeln? Inga idéer? Kolla mobilen. Nu finns appen ”Help! For Writers”.
Det är Poynter Institute som lanserar en snabbcoaching i mobilform. Den bygger på Roy Peter Clarks bok med samma namn. I appen (15 kr) kan man dessutom höra honom ge peptalk.
De vanligaste problemen delas in i fem nivåer, enligt skrivprocessen, start, research, hitta fokus, börja skriva och textredigera.
Varje nivå har fyra-fem ingångar som ger 7–8 olika svar. Lite irriterande är det att samma svar dyker upp innan alla visats. Man tror att det är slut, men det finns fler.
Det finns även länkar till Poynters livechattar om olika skrivproblem.
På frågan ”Jag vet inte när jag är klar med min research” lyder ett av svaren: ”När du inser att du har tre gånger så mycket som du behöver. Bra reportrar samlar mycket mer än de behöver, men det är inte detta som gör dem bra. Det är deras förmåga att välja det bästa ur det insamlade materialet.”
Hittar inte fokus: ”Minimera ämnet. Skriv inte om utbildning, men om en skola, ett klassrum, en student. Tänk på fokus tidigt i processen.”
– Bra skrivande kan verka som magi, säger Clark. Men när du studerar de bästa skribenterna, ser du att de följer ett antal steg, strategier som alla kan lära sig något av.
SPRÅKBRÅK: Matnyttigt om klyschor
DEN ALLTID läsvärde matskribenten Mats-Eric Nilsson i Svenska Dagbladet utförde häromsistens konststycket att skriva en matspalt som samtidigt var en skrivspalt.
En del tänkvärt och välformulerat om klyschor, dessa bananskal som är utströdda på vår väg. Men, som Nilsson också påpekar, somliga är faktiskt svårslagna: “toppen på ett isberg”.
Läs den matnyttiga texten här.
Fler bra klyschor? Eller dåliga.
SPRÅKBRÅK: Vad är en atlet?
ATT KALLA alla idrottsmän för ”atleter” har fått sitt genombrott under OS i London. Med få undantag har de tävlande i medierna benämnts atleter, efter det engelska ordet athlete.
En tanig maratonlöpare är alltså en atlet, likväl som en tyngdlyftare.
I min gamla slitna Strömbergs synonymordbok står det vid ordet ”atlet”: kraftatlet, tyngdlyftare, jätte, bjässe, kämpe. Och vid ”atletisk”: kraftfull, muskulös, herkulisk, stark.
Jag associerar atlet med kroppsbyggnaden. Då är inte Pippi Långstrump en atlet, trots att hon kan lyfta hästar. Och definitivt inte en tanig maratonlöpare.
Och vad står det i Svenska akademins ordlista? Jo, stark man, tyngdlyftare – och friidrottare! Så fungerar ju språket, att när allt fler använder ett nytt ord eller en ny betydelse för ett ord så blir det så småningom accepterat.
Men samtidigt sker ofta en utarmning av språket. En nyans till har försvunnit.