ÅRETS NYORD, åtminstone om man räknar frekvensen, är… ta-ta-ra-taaa: “sär”. Det dök upp för några år sedan men har 2012 fått sitt genombrott.
Från början hette det “så här” men har dragits ihop sådär, shär, sär. Jag tror att det kommer från Stockholmshållet.
Jag satt på 66:ans buss härförleden och hela vägen från Hornstull till Sofia lyssnade jag på två unga tjejer som sat bakom och pratade. Ordet “sär” förekom flera gånger i varje mening.
– Å han kom fram sär, ja känner ju han bara lite sär, å så vahetre sa han sär, att hon å ja va sär ganska sär lika sär, å jaba va? ja har typ inte tänkt på de sär men ha va sär jättegullig sär…
Jag vände mig om och frågade om de inte kunde vara vänliga att variera diskurspartiklarna lite i samtalet. Nej, det gjorde jag inte. Jag satt tyst och ägnade mig åt tjuvlyssandets ädla konst.
Den här typen av småord som man plockar in i samtal kallas just för diskurspartiklar: ju, liksom, typ. De får samtalet att flyta lite bättre.
Många av dem är garderande och gör språket lite mer diffust men samtidigt smidigare.
En annan allt vanligare gardering jag noterat är “…kan jag tycka” eller “jag kan tycka att…” i stället för att helt enkelt säga “jag tycker”. De förra formuleringarna är väl (gardering) en ersättning för “eller hur”?
Åjaba vill passa på å önska alla en riktigt God sär jul och jag kan tycka att det även är på plats att redan nu önska sär ett gott nytt år!
Category Archives: SPRÅKBRÅK
SPRÅKBRÅK: Anpassad tomte
NÄR DISNEY motiverade klippen i Tomtens julverkstad var ordet “anpassning”. Den mer allmänt spridda rasismen på 1930-talet, när filmen gjordes, har först idag blivit kontroversiell.
Filmen firar i år 80-årsjubileum och man kan naturligtvis fundera över varför dessa klipp kommer just nu. Men vi ska också komma ihåg att Disney är ett multinationellt kommersiellt företag som naturligtvis vill stöta sig med så få som möjligt.
Tre klipp har gjorts. Det första på en docka som är en dum blondin som har svårt att säga en sån enkel sak som “Mama!“
Det andra klippet är visserligen en stereotyp bild av en färgad flicka men hon kan lika gärna vara en förebild, för hon är smart. Hon har koll på hur det gick för tjejen innan och säger omedelbart “Mamsen” och okejar sig själv. Det är sådana barn som tar sig fram här i livet.
Det tredje klippet är en man i grön frack och kubb som utför en kosackdans. Jo, han har skägg och stor näsa också. Men är det någon som tänkt på honom som jude? Inte jag i alla fall. Inte förrän Disney påpekade det.
Ska man härleda folks eventuella religiösa hemvist med vägledning av deras näsor? Det är trots allt skillnad på den här dansaren och Albert Engströms sluga köpmän.
I Tomtens verkstad sliter småtomtarna i högt tempo och med monotona arbeten. Det är en bild av den antifacklige Walt Disneys egen tecknarfabrik, där de anställda slavade till dålig lön. Resultatet blev en fem månaders strejk.
Kanske är det en stilla protest från fabrikstomtarna att de har slängt alla leksaker ner i tomtens säck. Det har alltsedan jag var barn förbryllat mig varför tomten delar ut leksakerna utan julklappspapper om.
Men varför bråka om Disneys tomteverkstad? Det är bättre att lungt sitta under sin korkek och lukta på julhyacinten. Precis som en tjuren Ferdinand. Där har ni dessutom en som aldrig tänker anpassa sig.
SPRÅKBRÅK: Baklängesdateringens dag
DAGEN 121212, är väl lämplig att utse till Baklängesdateringens dag. Inte för att ihågkomma denna företeelse, tvärtom, det är en dag för alla oss som inte gillar baklängesdateringar – denna siffrornas särskrivning.
Det märktes extra lite just denna dag och därför är det lämpligt att reflektera kring hur man skriver datum.
121212 står för 12 december 2012, alltså inte för 2012 december 12. Om någon frågar ”Vad är det för datum idag?” så svarar man inte: ”Det är 2012 december den tolfte”.
På en dataläst blankett är det oftast år-månad-dag och inget att göra någonting åt.
Om man av någon anledning vill framstå som en torr byråkrat så är det åtminstone lämpligt att skriva ut hela årtalet för undvikande av missförstånd.
Det förekommer baklängesdatering i personliga brev. Ja, till och med i kärleksbrev. Kan ni tänka er något mer oromantiskt än att datera ett kärleksbrev 040612?
Sverige lär vara det enda land i EU där invånare använder baklängesdatering.
EU har bestämt att ordningen dag.mån.år (med punkter emellan) ska användas på livs– och läkemedelsförpackningar.
Det svenska Språkrådet rekommenderar 12 december 2012 eller 12/12 2012. Skrivsättet 2012-12-12 anses olämpligt i löpande text.
Den 12 december skulle det naturligtvis stå ”121212” i vigselringen, men påföljande dag noteras som 13/12 2012 och inte 121213!
SPRÅKBRÅK: En Sifon-politiker
Sifon-politiker (en som försöker spruta motståndaren i ansiktet men vänder flaskan fel och träffar sig själv).
RUT-DEBATTEN ÄR livlig för tillfället. I radions P1 Morgon i fredags skulle Maria Abrahamsson (m) försvara att vi skattebetalare ska subventionera Rut-avdrag för en bartender.
Det slutade med att hon ansåg att Hillevi Larsson (s), som vill begränsa Rut, hade en ”fruktansvärd människosyn”. Hur kunde det gå så galet?
Maria Abrahamsson försökte blanda en mix av formalitet-vodka, laissez-faire-likör och soda med en citronskiva som dekoration.
Det är skatteverket som angett vad som ska gälla för Rut-avdrag och det är inte vi politiker som ska bestämma vad folk vill använda avdraget till, menade Abrahamsson.
Hillevi Larsson ansåg tvärtom att politikerna borde förändra innehållet i Rut.
Abrahamsson tycker att Rut är bra för det ger jobb, till och med till en bartender ibland — men inte till en arborist för beskärning av träd ingår inte i skatteverkets lista, möjligen kan arboristen få jobb som drinkblandare.
En helt avskaffad lista borde ge ännu fler jobb.
Trots att Maria Abrahamsson inte vill lägga sig i skatteverkets tolkning av Rut-lagen (och trots att hennes partikamrat Elisabeth Svantesson i Agenda sa att ”vi ska passa oss för att detaljstyra”) föreslår nu regeringen att utöka listan till att även gälla läxhjälp för gymnasiet.
Debatten i P1 Morgon spårar ur på slutet. Programledaren ställer frågan till Hillevi Larsson om hur Rut ska begränsas.
HL: — Det ska ju givetvis vara grundläggande vardagsbestyr, det ska inte vara lyxtjänster utan det ska vara till exempel städning, tvätt, barnpassning, den typen av tjänster som avlastar familjerna i vardagen, det ska inte vara…
MA: — …”lyxtjänster”, jag hjälper dig, det ska inte vara lyxtjänster, men nu har vi hört det Hillevi Larsson!
HL: — Men det är ju inte vanliga människor som hyr in det här som regel utan…
MA: — ”Det här”? När du säger ”hyr in det här”, det är alltså en människa som har ett jobb. I din mun är det ”hyr in det här”. Jag tycker det är en fruktansvärd människosyn som ligger bakom. Den ska ju utföras av någon.
”Tack”, avbryter studioreportern. Maria Abrahamssons drink blev inte lyckad. Hon vände sifonen åt fel håll och sprutade sig själv i ansiktet. Möjligen var det fel på råvarorna också.
Att försvara skatterabatt för en bartender är ingen lätt uppgift. Marie Abrahamsson lyckades heller inget vidare, Elisabeth Svantesson hade det lite lättare i Agenda för hon debatterade med en politiker, Jonas Sjöstedt (v), som inte bara vill begränsa Rut utan avskaffa det helt.
Maria Abrahamsson beskyllde Hillevi Larsson för att lägga politiska och ideologiska aspekter på Rut-avdragen. Det trodde man annars var just en politikers uppdrag.
Vad är Maria Abrahamsson själv? Är hon en ickepolitisk politiker? Eller är hon en politiker utan ideologi?
Nej, hon var den mest ideologiska i den här debatten.
SPRÅKBRÅK: LP — inte lp
LP och EP
JAG HAR KVAR en ganska stor packe LP-skivor, ”Long Play”-vinyl alltså. En hel del EP-skivor också, ”Extended Play” (plattor i singelformat men med fyra låtar).
Däremot har jag inga lp-skivor eller ep-skivor.
Det ser väldigt konstigt ut när plötsligt en väl inövad (1948) stavning ändras av någon anledning. Nu ser man ofta i tidningarnas nöjessidor LP stavas ”lp”; jag har sett varianten ”Lp”.
Jag har fått för mig att det är en generationsfråga. Vinylen har ju på senare år fått en renässans bland dem som vuxit upp med cd-skivor och de har antagligen tagit den skrivningen med sig (jag var för övrigt som nöjesreporter på GP på Philips i Eindhoven 1979 när det nya undret cd-skivan presenterades – dock skrev jag ”CD-skiva”).
Vi skriver vd, dvd, pc, sms och tv för att de blivit självständiga ord, trots att de uttalas bokstav för bokstav och egentligen ska skrivas med versaler.
Det finns inga rekommendationer från Språkrådet när det gäller LP och lp. Det går bra att skriva som man vill förstås. Vi lever som bekant i ett stavningsfritt land (kan även läsas som ironi).
Själv tänker jag fortsätta med det beprövade LP och EP. Som den hackige gamle vinyl-gubbe jag är.