START
“Oj då! (långa applåder) Tack så hemskt mycket. Ni får tänka på en sak, vi har bara en timmes tv-tid här, vi måste hinna med alltihop. Jag har mycket att säga ska ni veta.“
Sedan ägnar sig Jimmie Åkesson en lång stund åt något skämt om sällskapsspelet Rappakalja som Göran Hägglund haft i sitt tal dagen innan. Och försöker skämta själv. Det känns som en timme.
SLUT
“Sverigevänner, känner ni också hur vinden tilltar? Vi är den friska tilltagande vind som sveper över landet. Nästa år gäller det, då blåser vi Reinfeldt, Löfven och dom andra på möjligheten att fortsätta styra skutan mot de mörkaste vatten.“
En vind är en sliten politisk metafor. Och den kan tolkas lite hur som helst. Jag tycker den där vinden mest blåser inuti själva partiet.
Möjligen riktade sig Åkesson till seglarna i Gotland runt.