PÅ NOBELDAGEN, den 10 december 2013 deltog jag i Anderseminariet i journalistik på Karlstads universitet. Temat för dagen var kortsrkivande.
Min föreläsning hette “Konsten att korta en text innan den är skriven” och handlar om hur man ska tänka när man skriver kort och när man skriver nära deadline. Föreläsningen är i sig inte jättekort, den är 42 minuter och finns här i sin helhet.
DEN SOM SKA SKRIVA kort måste vara en bra och disciplinerad textredigerare. För det mesta handlar det om att stryka ner texten, men man kan också skriva kort redan från början.
Om detta talade jag på Anderseminariet i journalistik “Kortare och fortare” på universitetet i Karlstad den 10 december (se förra bloggposten).
Först några råd när man ska korta en text:
Titta på dispositionen. Identifiera de stora delarna som texten är uppbyggd av för att få en överblick. Att stryka en text kan liknas vid trädbeskärning, först tar man de stora grenarna sedan kvistarna. Först såg sedan sekatör. Börja inte med att peta på ordnivå.
Grenar som växer i kors är meningar som säger samma sak, klipp bort den ena. En gren som växer inåt i trädet håller inte fokus, klipp bort!
Med sekatören tar vi bort ord..
… som gör texten luddig och oskarp (en slags, faktiskt, ganska, nästan, verkar)
… som återupprepar andra ords mening (“luddig och oskarp”, diverse olika delar, rund oval)
… som förstärker (oerhörd tragedi, jättestor, fruktansvärd)
… som är onödigt långa (problematik, starta upp, ringa upp)
Och ersätter fraser med ord (i händelse av = om)
Ju kortare text desto större vikt vid varje ord. Men det finns förstås gränser för hur mycket man kan stryka ner en text. Ibland måste den tänkas om och skrivas om.
Det kan vara bra att tänka kort redan från början. Vad det är som sparar utrymme? Här är några saker:
UNDER RUBRIKEN “Konsten att korta en text innan den är skriven” var jag en av föreläsarna på Anderseminariet i journalistik på universitetet i Karlstad den 10 december. “Kortare och fortare” var seminariets ämne (andra föreläsare Augustin Erba, Torsten Rönnerstrand, Sofia Mirjamsdotter och Henrik Örnebring. #Anderseminariet)
Det korta skrivandet har hamnat i fokus: 140-teckenstwitter, snabba webbtexter, Metrofiering av nyheter och nu har en novellist fått nobelpriset.
Men kort är inget nytt. Ni minns kanske de där rullande nyhetsdisplayerna på husfasaderna eller telegramtexter eller vykort eller reklamslogans, för att inte tala om tio Guds bud — där var ju vår Herre även först med de idag så populära listorna.
Ibland är det praktiskt omöjligt med långa texter, som i gravinskriptioner och tatueringar.
När man börjar tänka på kortskrivande är det intressant att upptäcka hur många korttexter det finns inom alla möjliga områden.
I min fågelbok till exempel. Där står: “Tyst utom under häckningen. Vanligaste läte en klagande vissling piii-lo eller gly-i-hy… I boets närhet kan ibland höras ett märkligt, mekaniskt knattrande ljud, ungefär som från en avlägsen slåttermaskin.“
Rena poesin i denna faktaspäckade kortform. Beskrivning av en bivråk för övrigt (texten av Lars Svensson i Europas fåglar). Han skriver också “mjukt broderande”, “hesa raspiga ramsor” och “en väckarklocka med dämpad kläpp (gräshoppsångare).
Att skriva kort tar lång tid. “Ursäkta att jag skriver ett långt brev, jag hade inte tid att skriva ett kort”.
De verkliga kortskrivarna poeterna tar extra lång tid på sig. Den polska poeten Wislawa Szymborska sa: “Det jag skriver på kvällen, läser jag först kritiskt på morgonen; om det som då blir kvar överlever nästa vinter kan det bli tryckt.“
Inom journalistiken har man kanske inte riktigt den tiden. Det viktiga är att korta texter skrivs med en medvetenhet om detta formats särskilda krav.
Återkommer med en kortad version av min föreläsning. Inom kort.