DET ÄR SPÄNNANDE med journalistiska uppslag. De finns runt omkring oss, konsten är att upptäcka dem.
Historierna finns gömda i kommunala handlingar, i tingsrättens ärenden eller på gatan. Somliga kolleger är fenomenala på att hitta dem.
Hur är det man brukar säga? Öra för språket, öga för detaljer och näsa för nyheter. (Se även här.)
Eller som Henrik Tikkanen uttryckte det: ”Konsten att upptäcka det alla kan se.”
Det kan vara ett enda ord i en handling, som när min kollega på GP, kriminalreportern Peter Linné, var på sitt dagliga besök hos tingsrätten och bläddrade igenom stämningsansökningarna. Då fastnade hans öga på ett enda ord: ”Axesskuten”.
Axessakuten är en privat vårdcentral i Haga i Göteborg. Bakom det förvanskade ordet i åtalet fanns en skrämmande historia. Så här börjar Linnés text:
Försiktigt frågar förhörsledaren var den lille femåringen bor.
– Axesskuten, svarar han i ett försök att uttala Axessakuten.
Nu åtalas mamman för grov fridskränkning mot sina söner.
Den 32-åriga kvinnan, bosatt i Högsbo, misstänks för att ha misshandlat sina barn under tre års tid.
Pojken hade varit så ofta på vårdcentralen att han förväxlade den med sitt eget hem. Kanske kände han sig tryggare på ”Axesskuten” än hemma.
Exemplet visar två viktiga förutsättningar för att hitta berättelserna. 1: att ha rutiner för kollar. 2: att vara nyfiken och ha öga för nyheter.
I sådana här fall handlar det aldrig om tur. Turen kan vem som helst trilla över. En professionell reporter söker upp den.