Medietrender 2013 VI: Nyhetsarbetets förvandling

HÄR AVSLUTAS exem­plen på medi­etren­der 2013 som Nie­man Jour­nal­ism Lab  bett ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA fun­dera på. Här hand­lar det om en nöd­vändig omori­en­ter­ing för nyhetsredaktionerna.

Vad orka­nen Sandy lärde oss
De stora tra­di­tionella nyhet­sredak­tion­er­nas organ­is­er­ing kring stora nyheter måste omprö­vas i de sociala medier­nas tide­varv, skriver Michael Maness som leder medieutveck­ling­spro­gram­met vid Knight Foun­da­tion.
Orka­nen Sandy var ett exem­pel på hur resurser ofta slösas bort vid sådana hän­delser och visade också hur vik­tig tro­värdigheten är i rap­por­terin­gen.
Här fanns repor­trar som stod på olika strän­der och talade om att en orkan hade nått land. Under tiden lad­dades tio­tusen­tals YouTube-klipp upp och på Twit­ter fanns en frenetisk mikro-uppdatering av sit­u­a­tio­nen just nu, skriver Maness.
All denna infor­ma­tion var naturligtvis inte pål­itlig men dessa rap­porter ska­pade en liv­full, realtids-rapportering som bety­dde något för män­niskor, på ett sätt som inte ens en hand­full stora nyhet­sredak­tioner kan åstad­komma.
Vad som krävs är nyhet­sredak­tioner som kan fil­tr­era, ver­i­fiera, samla och utveckla de sociala medierna för sina läsare som ett kom­ple­ment till egna repor­trar som rap­porterar effek­tivt och ger sam­man­hang.
Detta kom­mer vi att se mer av under 2013.

Nyhet­sre­porterns död
Heidi Moore, The Guardians ekonomiredak­tör i USA, spin­ner på samma tema: “Nyhet­sredak­tioner kom­mer allt min­dre att handla om dagens nyheter — mobilen (dit alla är på väg) har ändrat det. De blir  mer som war-rooms, eller ett veten­skapligt lab­o­ra­to­rium, där researchteam tänker på hur de ska kunna illus­tr­era, förmedla fakta och ge sam­man­hang oavsett om ämnet är dagsak­tuellt eller inte.“
Repor­trar blir inte belö­nade för scoop utan för att ge sam­man­hang åt hän­delser, organ­is­era dem på ett sätt som tjä­nar läsarna och pre­sen­tera dem i olika medieformer.
Tid­nin­gens webb­sida kom­mer att bestå av små lådor med vik­tig infor­ma­tion grup­per­ade ämnesvis, inte efter pub­licer­ingstid. Detta ersät­ter dagens ver­tikala artikel-på-artikel-format som styrs av vad som hän­der just nu.
I stäl­let för “nyheter” kom­mer jour­nal­is­tiken att handla om “vik­tighet” och varje nyhet­sredak­tion kom­mer själva att definiera vad som är “vik­tig­thet”.
En minoritet av tea­men på nyhet­sredak­tion­erna kom­mer att arbeta som “jour­nal­is­ter” som de är definier­ade i dag, med research och rap­por­ter­ing. Istäl­let kom­mer fram­skjutna roller att innehas av inter­ak­tiva team, experter på sociala medier, pro­gram­mer­are, videoklipp-experter, ljud­ex­perter och andra med tekniska kun­skaper.
En jour­nal­ist blir en “infor­ma­tion­sar­betare” eller en “idéar­betare”, så att alla på en nyhet­sredak­tion är trä­nade i ta ans­var för innehål­let, skriver Heidi Moore.
Det har redan varit en sig­nifikant process mot multimedia-redaktioner, men på många håll är röret fort­farande det­samma: repor­trar gräver fram fakta och sedan ska­par en annan grupp inter­ak­tiva inslag som pas­sar dessa fakta. Det har ännu inte gått så långt som det måste gå.

Detta var sista delen i medieprog­noser från USA. Vad kom­mer att hända i Sverige?

Medietrender 2013 V: Lär er siffror!

HÄR FORTSÄTTER exem­plen på medi­etren­der 2013 som Nie­man Jour­nal­ism Lab  bett ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA fun­dera på.

Matem­atikens återkomst
Dan Gill­mor som leder mediepro­gram­met vid Ari­zona State Uni­ver­sity har mer ett hopp än förvänt­ningar. Han menar att jour­nal­is­ter under 2013 måste börja lära sig att tolka siffror. De ska ge sin pub­lik uppgifter om vad siffrorna de pre­sen­terar bety­der och förk­lara nyanser.
Till exem­pel när det hand­lar om en nyhet om en med­i­cinsk upp­täckt kring säll­synta can­cer­sjuk­do­mar, talar de också om att risken att någon enskild per­son drab­bas av denna can­cer­form är försvin­nande liten. Och de gräver djupt för att få reda på om något läkemedels­före­tag som gyn­nas av denna upp­täckt också har beta­lat för stu­dien.
I tv-nyheterna slu­tar man med att inleda varje sänd­ning med krim­inella våld­samheter och istäl­let förk­larar att våldet min­skat på de flesta ställen under flera decen­nier.
Gill­mor: “Och artik­lar om kli­mat­förän­drin­gen (om den råkar återup­p­stå på nyhet­sagen­dan) kom­mer att notera den stora veten­skapliga sam­stäm­migheten att a) jor­den blir var­mare b) detta kan få katas­tro­fala följder c) män­niskor orsakar större delen av denna förän­dring. Detta leder till en annan mer välkom­men förän­dring: kli­matskep­tiker dyker inte upp lika ofta i rap­por­terin­gen.“
Vidare, menar han, kom­mer inte jour­nal­is­ter att cit­era “båda sidor”, när den ena sidan ljuger. Eller åtmin­stone tala om att den ena sidan ljuger.
Deras käl­lor kom­mer att bli upprörda men det finns en fördel här: när det blir uppen­bart att medierna tänker hålla dem som har mak­ten ans­variga, kom­mer myspy­set mel­lan jour­nal­is­ter och mak­tens män­niskor att upphöra.
Upprät­telsen av fakta-baserad jour­nal­is­tik blir en frisk vind, särskilt inom poli­tiken. När infor­ma­tions­flödet ökar, blir värdet på varje särskild del av infor­ma­tio­nen mer och mer ifrå­gasatt och repor­trar som kan sina siffror blir mer tro­värdiga. När till­räck­ligt många mediekon­sumenter är hop­plöst förvir­rade, eller blivit brända av lågk­val­i­ta­tiv infor­ma­tion, åter­vän­der de till kvalitet, tror den opti­mistiske Gillmor.

Fler medi­etren­der följer.

 

Medietrender 2013 III: Twitter-megafonen

HÄR FORTSÄTTER exem­plen på medi­etren­der 2013 som Nie­man Jour­nal­ism Lab  bett ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA fun­dera på. Jake Levine är gen­eral man­ager på Digg.

Twit­ter — en mega­fon
“Twit­ter bör­jade som en plats för sam­tal, en plat­tform för med­de­landen. Det hade karak­tären av ett många-till-många nätverk. Vem som helst kunde pub­licera, vem som helst kunde följa någon annan. Man upp­täckte män­niskor att följa, inte innehåll att kon­sumera”, skriver Jake Levine.
I dag fram­står Twit­ter mer som ett broad­castmedium än ett socialt nätverk, menar han. Stora grup­per av använ­dare (kon­sumenter egentli­gen) föl­jer en liten grupp av stora varumärken. Några av dem är män­niskor och några är före­tag. Mycket prat, väldigt lite lyssnande.
Levine frå­gar: Var­för är det i Twit­ters intresse att fokusera deras använ­dare runt en rel­a­tivt liten grupp av mega-publicister? “Ett realtids­matande av nyhet­slänkar från före­tag och kändisar som vi redan kän­ner till i stäl­let för en meddelande-plattform där man föl­jer vän­ner, några andra som man inte kän­ner, några kändisar och några varumärken, där man bestäm­mer lunch­ställe och twit­trar dagens favoritlänkar, där det ibland är ett rum för chat­tande och ibland nat­tens nyheter.“
De stora före­ta­gen vet inte hur man deltar i små grup­pers sam­tal, däre­mot vet de hur man når en stor grupp pas­siva mediekon­sumenter. Om Twit­ter mer lik­nar en broadcast-produkt har varumärken lättare att anpassa Twitter-annonser till sina kam­pan­jer (och bud­getar).
I brist på en bät­tre term kan man kalla detta en “broadcast-ification” av de största plat­tfor­marna på sociala medier, menar Levine. Detta hän­der i de flesta sociala medier: LinkedIn, Face­book. Dessa när­mar sig mer tra­di­tionella broadcast-medier där­för att det är i denna miljö som stora varumärken vet hur man kom­mu­nicerar.
Så Levines prog­nos.  “2013 kom­mer med två saker: mera annon­sin­täk­ter för de stora sociala medierna och ett mas­sivt tillfälle för upp­kom­lin­gar som Bran­sch, Red­dit, Digg samt ett och annat före­tag som ännu ej exis­terar att skapa utrym­men där små grup­per kan engagera i högk­val­i­ta­tiva samtal.”

Fler medieprog­noser följer.

Medietrender 2013 II: Färre fulannonser

HÄR FORTSÄTTER exem­plen på medi­etren­der 2013 som Nie­man Jour­nal­ism Lab  bett ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA fun­dera på.

Inga fler mot­b­ju­dande annonser
“Sätt er in i läsar­nas per­spek­tiv!” Det är ingen spå­dom utan en nöd­vändighet menar Mindy McAdams, pro­fes­sor vid uni­ver­sitetet i Florida. Hon ser det som den stora utmanin­gen 2013 och anser att det är vik­ti­gare än en affärsmod­ell, för om ingen vill ha det du ska sälja blir det prob­lem.
“Det är inte läsarna som besöker tid­nin­gens webb­sida varje mor­gon som vi behöver oroas oss för de kom­mer i vilket fall som helst. Inte heller dem som föl­jer jour­nal­is­ter på Face­book och Twit­ter. Nyhet­sknarkarna letar upp nyheterna även en nyhets­fat­tig dag”, skriver McAdams och fort­sät­ter:
“Om man pratar med folk som inte har någon anknyt­ning till jour­nal­ist­bran­schen, säger de flesta att de får sina nyheter på nätet. Vi vet att Google och de social medierna för män­niskor till nyhetssajter. De föl­jer alla länkar som ser intres­santa ut eller utlo­var nöjes­läs­ning. De kan till exem­pel leta infor­ma­tion om något de hörde på elva-nyheterna. Och sedan? Tänk dig in i läsarens per­spek­tiv!“
När de kom­mer till en tra­di­tionell webb­sida för nyheter vad finns det för annat innehåll till­gäng­ligt? Lockas de in i några andra intres­santa sto­ries? Van­ligtvis inte. Innehål­let de sökte kom­mer att vara omgivet av mot­b­ju­dande annonser och lis­tor på slump­mäs­siga “senaste nytt”-rubriker.
Om en sida med en redak­tionell text var en plats som inte erb­jöd 300 nya nav­i­ga­tionsval och 25 fula annonser utan istäl­let erb­jöd flera till­ta­lande dör­rar till ett varierande utbud  av högk­val­i­ta­tivt innehåll, vad skulle bli resul­tatet?
Föl­jande tror Mindy McAdams: “Om det istäl­let för den ohyg­g­liga lokala mäk­laran­non­sen fanns en under­bar bild som om man klick­ade på den tog oss till ett fan­tastiskt fotore­portage? Och om detta i sin tur var en puff för ett län­gre reportage med ännu fler fan­tastiska bilder som du kunde ladda ner, i val­fria for­mat, för en dol­lar? Sätt dig in i läsarens perspektiv!”

Flera medieprog­noser följer.

Medietrender 2013: Mer gräv

VAD KOMMER ATT hända med jour­nal­is­tiken under 2013? Det frå­gade Nie­man Jour­nal­ism Lab, knutet till Har­vard i Boston, ett antal fram­stående mediemän­niskor i USA.
Mobilens fram­marsch, nöd­vändigheten av att organ­is­era om nyhet­sredak­tion­erna, Twit­ters osunda för­van­dling och många andra medi­etren­der kom­mer på denna sida de när­maste dagarna.
Här är några nyårstankar att börja med.

Grä­van­dets återkomst
David Skok som leder den Kanaden­siska nyhet­sportalen Glob­al­news skriver: “Det  är min ödmjuka åsikt att 2013 kom­mer att bli ihågkom­met som året då grä­vande jour­nal­is­tik och insik­ts­full kom­menterande jour­nal­is­tik kom till­baka.“
Skok menar att nyhet­sor­gan­i­sa­tioner som dragit in på dju­plo­dande jour­nal­is­tik läm­nar ett utrymme för dem som i stäl­let vill etablera sig som en kraft att räkna med.
Sedan New York Times i mars 2011 införde sin betalvägg på webben har över 300 tid­ningar i USA följt efter.
Vad dessa tid­ningar insett är att det inte går att ta betalt för innehåll som finns gratis på andra håll. För att få betalmod­ellerna att fungera måste prenu­mer­an­ter­nas krav till­fredsstäl­las: att ge per­spek­tiv, tolkningar, kon­text och analys.
Under 2013 när pen­garna från alla dessa betalväg­gar ström­mar in kom­mer tid­ningarna att upp­täcka att de inte har något annat val än att pro­duc­era högk­val­i­ta­tiv förd­ju­pande jour­nal­is­tik som skil­jer sig från mängden.

Förän­dringspulsen ökar
Matt Haughey som ska­pade Metafil­ter, en av de första com­mu­ni­ty­blog­garna, skriver att webben varit main­stream i fem­ton år nu och under de första fem åren såg vi tra­di­tionella medier som tid­ningar och tv-bolag duka under i sön­der­fal­let av inter­net när nya aktörer kom in på banan.
Vad som sker nu, menar Haughey, är att dessa nya aktörer själva håller på att duka under. Blog­gan­det som bör­jade för cirka tio år sedan tas nu över av sociala medier. Men även de stora gigan­terna har prob­lem. Face­book slåss med sina förnyelseprob­lem och sin aktiekurs. Twit­ter smäller in annonser över­allt och hop­pas att det ska ordna sig.
Mobil-plattformen kom­mer att växa. Mycket pen­gar ström­mar just nu till mobi­lap­parna.
Haughey avs­lu­tar: “Jag tit­tar i min kristal­lkula och ser inte så många vinnare eller förnyelse­tren­der som jag vill satsa pen­gar på. Vad jag ser är en massa redan exis­terande bolag som kom­mer att min­ska ännu mer när förän­dringspulsen ökar och den ena förn­yaren efter den andra konkur­rera ut sina medtävlare och under en kort period finnas i strålka­s­tarljuset innan de själva ham­nar på skräphögen.”

Fem medi­etren­der
Ras­mus Kleis Nielsen, pro­fes­sor i kom­mu­nika­tion vid Roskilde uni­ver­sitet, skriver om fem medi­etren­der som kom­mer att fort­sätta att skärpa nyheterna under 2013.
* Fort­satt kost­nad­s­jakt i tid­nings­bran­schen beroende på den dig­i­tala förän­drin­gen och den glob­ala ekonomiska krisen.
* Ännu mer min­skade anslag till nyheter inom kom­mer­siell tv när de matchar tit­tar­nas och annon­sör­ernas önskemål.
* Ökad poli­tisk press på pub­lic service-medier. I USA från kon­ser­v­a­tiva som är emot statlig inbland­ning i mediemark­naden. I Väs­teu­ropa från den pri­vata sek­torns medielob­by­is­ter som pekar på orättvis konkur­rens.
* Fler upp­stickare med jour­nal­is­tiskt innehåll, även icke-kommersiella, lanser­ade under buller och bång som slåss för att få det att gå ihop och dra pub­lik.
* Håll ett öga på Frankrikes och Tysk­lands försök att ändra vil­lko­ren för nyheter på webben och Googels försök att bekämpa detta.

Fler medieprog­noser följer.