I SENASTE NUMRET av Råd&Rön har de gjort en test av skrivare: “Skrivaren slukar bläck”. Där avslöjas att skrivarens automatiska självrengöring blåser oss på flera hundra utskrifter per bläckpatron.
Aha! Saker och ting börjar ibland falla på plats. Det är alltså för att dyrbart bläck slösas på rengöring av patronmunstyckena som de så ofta tar slut. Och det är därför som min skrivare håller på i evigheter med att köra vagnen med patronerna fram och tillbaka innan man kan skriva ut.
Den skrivare jag har (hp-Photosmart) är tydligen den i särklass värsta. Den har en extra bläckanvändning på hela 349 procent, det näst sämsta märket har 147 procent. Detta om man skriver ut då och då under en treveckorsperiod.
I artikeln sägs att skrivarbläck har ett literpris på 16.000 kronor, nästan fyra gånger så dyrt som Systembolagets dyraste champagne (vilket i och för sig inte stämmer, Billecart Salmon Nicolas Francois –61 Magnum, kostar 21.933 kr/l).
Men vad vi aldrig får veta är varför skrivarbläcket är så löjligt dyrt. Jag väntar fortfarande på denna förklaring.
Det verkar som om innehållet i patronbältet som kostar över 600 spänn varje gång, är mer exklusivt än saffran. Utvinns det från någon sällsynt bläckfisk som lever längst ner i Marianergraven?
Inte nog med att de tar ut ockerpriser för bläcket, de tillverkar dessutom skrivare som slösar med det så mycket det går.
Råkapitalism är bara första bokstaven i förnamnet. Rensa kvaddet!