DET VERKAR RÅDA rena paniken bland de stora morgontidningarna. Man fullkomligt överöses med lockande prenumerationserbjudanden. Tala om köparens marknad.
Vi har just nu en gratismånad med GP. Eller var det två? Den fortsätter att komma. Sedan tidigare har vi även SvD på helgen i en löpande tremånadersprenumeration.
Härom dagen fick vi en räkning på 703 kronor för nästa period. Samtidigt dimper det ner tre (!) olika erbjudanden, samtliga 7-dagars papper och digitalt:
* Gratis i en månad.
* 5 veckor för 50 kronor.
* 10 veckor för 299 kronor.
Dessutom ringer en telefonförsäljare och erbjuder 10 helger för 399 kronor (i ett av postutskicken kostar 10 helger 199 kronor!).
Kan detta vara annat än panikåtgärder för att fånga in läsare? Vem betalar en helårsprenumeration på Svenskan? Det finns liksom ingen anledning.
Givetvis sa jag genast upp den löpande helgprenumerationen. Byter ut räkningen på 703 kronor mot en 7-dagarstidning i en månad för 0 kronor i den fasta förvissningen om att efter den månaden kommer nya lockande erbjudanden.
Om man som oss kan tänka sig att växla mellan SvD, DN och GP är det bara att sitta och vänta.
En annan telefonförsäljare erbjöd DN i ett halvår: “Kostar bara 272 kronor”. Det visade sig förstås vara i månaden när man frågade närmare.
En ordinarie DN-prenumeration ett halvår kostar på hemsidan 3.273 kronor, 545 per månad. Men när jag ringer kundtjänst och frågar får jag genast en rabatt på 25 procent (819 kronor billigare), alltså 409 kr/mån.
Dessutom kom ett erbjudande på posten om DN i en månad för 99 kronor (ordinarie pris anges till 592 kr — var de nu fått den siffran ifrån, den borde vara lägre). Man kan också få DN digitalt i tre månader för 99 kronor. SvD erbjuder tio veckor för samma pris.
Det vore intressant att veta hur stor del av upplagorna som är “luft”, som man sa förr om rabatterade prenumerationer.
Erbjudanden haglar och tidningsläsarna behöver bara sitta och avvakta. Just nu väntar vi på att GP ringer upp, för det gör de snart. Papperstidningen har aldrig varit billigare.
Tag Archives: svd
SPRÅKBRÅK: Allt inte sagt om Hörby
DET ÄR EN stor tidningshög att gå igenom efter en semesterresa. Bläddrandet går för det mesta snabbt men då och då är det något man måste läsa.
I SvD:s kulturdel den 11 augusti till exempel. Jag trodde att mediemyten om kommunalrådet i Hörby som lät avbilda sig själv i romersk rustning med plymförsedd hjälm på kommunhusets vägg, redan var föredömligt utbenad av Medierna i P1. Historien gick över världen som en skandal. Men som vanligt var den överdriven. Kommunalrådet Lars Ahlkvist är en av hundra avmålade personer på väggmålningen.
Vad fick SvD att spendera ytterligare sex sidor på storyn? Jag började läsningen med en skeptisk min. Men snabbt drogs jag in i Erik Eje Almqvists reportage.
Det visade sig vara mer att berätta. Almqvist gör konstnären, Johan Falkman, till huvudperson och får därmed ytterligare ett perspektiv på den märkliga historien.
Det är fyra personer som spelat centrala roller i storyn. Alla presenteras i inledningen som är en scen från invigningen.
Kommunalrådet “ställer sig bakom podiet och smackar i headsetet”.
Konstnären vaggar på stolen “…i knallröda glasögon och svart skjorta med broderade blommor”.
Och två rader längre bort sitter inkassomiljonären Anders Jarlskog och stryker “bort en dammtuss från sin tunna ullkavaj.“
Den fjärde personen presenteras bara kort. Det räcker med att nämna hennes namn för att locka till vidare läsning: den egyptiska författaren Nawal ElSaadawi. Vad i hela friden gör hon där?
Det är ett välskrivet reportage och med stilsäkra bilder av Daniel Nilsson. Jag plöjde alla sex sidorna, trots (eller kanske på grund av) att jag var måttligt intresserad i inledningen.
Det finns alltid nya aspekter att krama ur en story. Allting är aldrig sagt. Inte ens om Hörby.
http://www.svd.se/kultur/kalabaliken-i-horby_8412778.svd