PÅ MÅNGA TIDNINGAR finns ingen tradition för textsamtal. Det krävs en del tålmodigt planerande om det skall bli bra — och framförallt: bestående. Enskilda samtal om texter kan vara lätt att åstadkomma, det svåra är att få in det som en del i det vardagliga arbetet.
Syftet är att det skall bli bättre texter i tidningen, men det är svårt att mäta. Vi kan inte säga att vi blivit 2,3 procent bättre sedan förra månaden. Ingen reporter blir omedelbart bättre efter en skrivarkurs. Det är en långsiktig process.
En metod att på ett smidigt sätt komma in på textkritik är att gå “bakvägen”. Det vill säga att börja med hur texterna kom till. Om vi talar för lite om våra skrivna texter så talar vi ännu mindre om hur vi gör när de kom till.
Det är samma med textsamtal som med textcoachning: utgå från skrivprocessen. Grundinställningen bör vara “lär av varandra”, att alla har någonting att lära ut och alla har massor att lära sig.
Vi har fått ett verktyg för textkritik: “Den här texten blev inte bra för idén var dåligt genomarbetad” eller “Den här texten blev bra därför att det fanns en grundlig research.“
En annan viktig punkt i textkritik är att undvika bra — dåligt. Alla texter, även de utmärkta, kunde skrivits på ett annat sätt. Börja just med den frågan: hur kunde man gjort annorlunda?
Finns det till exempel någon alternativ inledning? Kanske kommer man fram till att den var bra som den är.
Ifrågasätt även de bra texterna. På så sätt avdramatiserar man textkritiken.
Det är svårt
… att ta itu med reportrar som gör ett dåligt jobb. Ofta tar vi större hänsyn till reportrarna än läsaren.
… att kritisera den reporter som brukar vara bra. Men även en sådan reporter gör sina misstag eller fastnar i manér.
… att ifrågasätta stora satsningar som kostat mycket pengar och tagit mycket utrymme.
… att efteråt kritisera det som just då gick mycket fort. “Vi får vara glada att det kom ut en tidning.“
… att vara modig. En bra text kräver ett tydligt val, man måste ha modet att välja bort. Det är lättare att vara feg och göra ännu en pliktskyldig grå text som varken kan älskas eller hatas.
Det saknas
… vana att diskutera texter och därför blir ämnet känsligt. Och vi saknar forum för textkritik.
… tid eftersom texterna inte är ett uttalat prioriterat område går tiden ofta till annat.
… tydliga mål. Är vi överens om vad som är en bra text? Är vi redo att prioritera hårdare i materialet för att ge bra texter utrymme och uppbackning?
Bör göras
- Textkritiken skall vara hjälpande. Den skall vara konstruktiv och i grunden positiv. Den skall utgå från att reportern gjort sitt bästa, även om resultatet inte varit helt lyckat.
- Textkritiken skall vara analyserande. Man måste kunna motivera kritiken — och berömmet! Då lär vi oss något.
- Det är lika viktigt att analysera de lyckade texterna som att ta reda på varför det inte blev som man tänkt. Arbeta med de goda exemplen! Ge mycket beröm och respons. Börjar man där har man också lagt grunden för konstruktiv kritik.
- Starta korta avgränsade kampanjer för bättre texter. Fokusera en vecka kring bildtexter, ingresser eller pratminus.
- Vi ger mycket av oss själva i skrivandet, därför måste vi också få tillbaka en del. Det är redaktionsledningens yttersta ansvar att inte lämna de skrivande journalisterna i sticket.